Högt risktagande och kortsiktig vinstoptimering har gjort företagen sårbara. Om man haft mindre generösa utdelningar under högkonjunkturen hade det funnits mer resurser till investeringar i dag.
Att vi befinner oss i en global kris har knappast kunnat undgå någon. Inte minst Sverige är drabbat med vårt exporttunga näringsliv och industrins betydelse för tillväxt och sysselsättning i landet. Krisens snabba förlopp har satt djupa spår i företagens orderböcker och effekterna blir allt tydligare både i ekonomernas prognoser och i människors vardagsliv.
Sedan oktober förra året har över 100 000 personer varslats om uppsägning. Ytterligare tusentals personer har tvingats lämna sina jobb när de inte fått sina tidsbegränsade anställningar förlängda. De som blir av med jobbet möter en tuff arbetsmarknad med få jobb att söka, dessutom med en kraftigt försämrad a-kassa. Förutom att säga upp personal genomför företagen omfattande besparingsprogram och föreslår olika lösningar för att minska lönekostnaden för de anställda som är kvar. Extraordinära åtgärder krävs i extraordinära tider heter det.
Därför är det mycket förvånande att företagen inte tagit större hänsyn till utvecklingen när det gäller deras utdelningar. Vår granskning visar att aktieägarna även i år kan räkna med aktieutdelningar på mångmiljardbelopp.
Unionen har granskat 25 storbolag som är noterade på Stockholmsbörsen eller större bolag där Unionen har medlemmar. Av bokslutskommunikéerna framgår att fyra av bolagen väljer att öka sina utdelningar och sju bolag väljer att ha oförändrade utdelningar till aktieägarna. 14 av de undersökta bolagen väljer att minska sina utdelningar. Men de minskningar som görs är i många fall marginella och det delas ändå ut flera miljarder kronor. Endast tre av de 25 storbolagen väljer att inte dela ut något alls till aktieägarna. Några bolag har alltså tagit sitt ansvar att möta krisen på ett trovärdigt sätt, men hur tänker alla de andra?
Flera av företagen har gjort rekordvinster under 2008. Men det fjärde kvartalet var mycket svagt och lågkonjunkturen har snabbt slagit hårt mot många branscher. I 19 av de 25 bolagen har företaget varslat eller sagt upp personal under det senaste halvåret. Och framtidsutsikterna ser ännu dystrare ut nu när rapporterna för första kvartalet 2009 offentliggörs.
En minskning av utdelningsnivån kan ge signaler till aktieägarna om att det går sämre för företaget. Många företag försöker därför att hålla en konstant utdelningsnivå trots att lönsamheten varierar från år till år. Men om företaget delar ut för mycket av sin vinst i den osäkra situation som vi nu befinner oss i finns risken att de framöver behöver ta hjälp av extern finansiering. I dessa tider är det mycket svårt. Detta samtidigt som det ställs hårda besparingskrav på personalen. Därför är det tveksamt om företagen bör fortsätta dela ut i samma takt som under högkonjunkturen.
Vi måste dra lärdom av de problem som vi mött till följd av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Den senaste utvecklingen har på flera sätt understrukit att företagen behöver ändra sitt sätt att driva verksamheten. Det höga finansiella risktagandet och den kortsiktiga vinstoptimeringen har gjort företagen extra sårbara i det svåra konjunkturläge vi nu befinner oss i. Till exempel hade det funnits mer resurser till viktiga investeringar i dag om företagen haft mindre generösa utdelningar under högkonjunkturen.
Vi frågar oss om det inte finns bättre sätt att använda vinsterna i dessa tider än att dela ut dem till aktieägarna. Var finns långsiktigheten och viljan att utveckla verksamheten för att skapa lönsamma företag också i framtiden?
Unionen anser att eventuella överskott bör återinvesteras i företagen – i forskning, utveckling och kompetensutveckling för personalen – i stället för att delas ut till aktieägarna. Att nu ta till vara möjligheten att utveckla verksamheten och satsa på nya produkter och idéer som kan stärka företaget när det vänder är ett måste. Vi ser alltför ofta en skyllaifrånsig-mentalitet hos företag där de hävdar att kompetensutveckling inte hinns med i högkonjunktur och att de inte har råd i lågkonjunktur. Det är nu chansen finns att stärka den strategiska kompetensen i företaget för att gå som vinnare ur krisen när det väl vänder. Unionen anser också att om företaget gör stora personalneddragningar bör de som en konsekvens tydligt minska utdelningarna till ägarna. Företagen förväntar sig att personalen ska vara lojal och ställa upp i dessa kristider trots att det drabbar deras egen ekonomi. Då bör också samma krav ställas på aktieägarna.
Som fackförbund tar Unionen sitt ansvar genom att medverka till goda tillväxtförutsättningar genom en ansvarstagande lönebildning, genom att bidra till företagsutveckling och genom att driva en politik för tillväxt. Politikerna har också ett ansvar att skapa goda förutsättningar för näringslivet i Sverige att växa och utvecklas. Men företagen har också ett stort ansvar.
Företagens agerande är viktigt för hur vi ska kunna ta oss ur krisen. I dagens läge med svag efterfrågan på varor och tjänster och hårda besparingskrav på de anställda måste också arbetsgivare och aktieägare ta sitt ansvar. Genom att fatta rätt beslut kan företagen ta vara på de goda förutsättningarna som finns i Sverige och skapa långsiktig lönsamhet och med det fler och bättre jobb. Unionen hoppas på kloka beslut på de kommande bolagsstämmorna som gagnar företagen och deras anställda.
Åsa Johansson & Emma Tjärnback är förbundsekonomer på Unionen.