Avskaffa kärnkraften till 2030!

UTSPEL. Tyska metallarbetare har förstått. Forskare, ekonomer, branschorganisationer och konsultbolag har förstått. Den 7 december debatterade riksdagen energipolitik. Nu bör även Sveriges regering inse att kärnkraften kan avskaffas till år 2030. Det anser Lise Nordin, Miljöpartiets energipolitiska talesperson.

Sedan Fukushimaolyckan i Japan i mars har två av världens fyra största ekonomier, Japan och Tyskland, beslutat att förnybar energi är framtiden. De har förpassat kärnkraften till historiens sophög. allt fler länder tycks följa efter. 2004 fanns det 444 reaktorer i världen. Sedan dess blir de färre för varje år. Företagen som bygger reaktorer skriver nu ner sina prognoser. Hitachi, General Electric, Siemens och Areva slutar med kärnkraft eller sänker målen när efterfrågan minskar.

Det enda som är säkert med kärnkraften är att den inte behövs. Medan den minskar i betydelse byggs vindkraft och solenergi ut snabbast både globalt och i Europa.

På senare år har möjligheten att skapa ett helt förnybart system undersökts av många aktörer, från miljö- och branschorganisationer till banker, försäkringsbolag, konsultbolag som McKinsey och FN:s klimatpanel IPCC.

Med liten variation kommer de alla fram till att ett sådant energisystem kan skapas med den teknik som finns i dag. Med en rimlig ekonomisk kalkyl. Den mest genomgripande analysen har gjorts av IPCC och presenterades i maj 2011. Den undersöker ett antal scenarier för en sådan omställning. Slutsatsen är att det tekniskt och ekonomiskt går att år 2050 försörja 80 procent av världens energianvändning med förnybara energikällor, trots en ökande befolkning och en växande energianvändning i fattiga länder.

Rapporten från IPCC fastslår att den förnybara energin redan är konkurrenskraftig kostnadsmässigt. Det konstateras också att olyckan i Fukushima kommer att öka säkerhetskraven och därmed kostnaderna för kärnkraften vilket ger ytterligare konkurrensfördelar till det förnybara.

När tydliga besked ges om kärnkraftens framtid kan det förnybara växa och nya gröna jobb skapas. Efter det tyska beslutet att avveckla kärnkraften fick ABB en stororder att bygga en kraftöverföringskabel till en havsbaserad vindkraftspark i Tyskland. På så sätt fick Sveriges industri en liten del av kakan när tyska politiker fattade mod. I Tyskland sitter det solceller på vart och vartannat tak. År 2009 fanns det en halv miljon småskaliga anläggningar för elproduktion och den småskaliga produktionen har skapat 100 000 jobb.

”Det finns ingen rimlig förklaring till att Sverige har dubbelt så hög elkonsumtion per person jämfört med länder som Danmark, Tyskland och England.”

För svenska förhållanden fastslår Energimyndigheten att utbyggnaden av vindkraft gett hushåll och industri ett lägre elpris. Utbyggnaden av vindkraften är en god ekonomisk affär för hushåll och industri. Därtill kommer samhällsnyttan av de nya jobb som skapas genom utbyggnad av förnybar energi. Därför var det kanske inte så förvånande att tyska facket IG Metall ställde sig bakom en kärnkraftsavveckling. De tyska metallarbetarna har förstått var framtidens jobb ligger.

Men medan resten av världen storsatsar på förnybar energi minskar utbyggnadstakten av förnybart i Sverige. Samtidigt som resten av världen efterfrågar teknik och kompetens kring vindkraft, solenergi, bioenergi, vågkraft och energieffektivsering lägger Sverige pengar på att försöka få i gång en utbyggd kärnkraftsutbildning.

De kommande tio åren väntas utbyggnadstakten av förnybar energi halveras jämfört med åren 1970–2010. Takten de kommande tio åren är 1,2 procents ökning per år, den lägsta tillväxten under de senaste 40 åren, och fram till 2020 är det den näst lägsta i EU efter Lettland.

Detta gör att Sverige riskerar att bli omsprunget. Det är inte det land som längst klänger sig fast vid kärnkraften som står sig bäst i den internationella konkurrensen.

Sverige har stort tekniskt kunnande i grön teknik, men det saknas en hemmamarknad. Nyligen flyttade ett av Sveriges största solcellsföretag från Arvika till Asien. De ansåg det svårare att sälja sin produkt i ett land som inte själva satsat på solenergi. Det skadar förtroendet.

Vid en internationell jämförelse har Sverige närmast unikt goda förutsättningar för en omställning till förnybart. Vi har redan ett stort försprång genom den utbyggda vattenkraften och bio-energin, som tillsammans gör att nästan hälften av energin redan kommer från förnybara källor.

Miljöpartiet anser att ett modernt och säkert energisystem till 100 procent ska baseras på förnybara energikällor. Detta förutsätter två förändringar jämfört med regeringens politik: för det första måste energi användas på ett klokt och effektivt sätt, effektivisering måste uppmuntras och stödjas. För det andra behöver de förnybara energikällorna byggas ut snabbare än vad som nu sker, vilket kräver ekonomiskt stöd till hushåll, företag och kommuner.

Den mest miljövänliga energin är den som inte produceras. Det är också den billigaste – det är mångfalt billigare att effektivisera sin användning än att bygga nya kraftverk, förstärka näten och förstöra miljön. Det finns ingen rimlig förklaring till att Sverige har dubbelt så hög elkonsumtion per person jämfört med länder som Danmark, Tyskland och England. Det svenska energislukande samhället gör också att svenska hushåll och företag är mer sårbara vid elpristoppar.

Förutsättningar att minska användningen snabbt och lönsamt är stora. Många bedömer att användningen kan minska så mycket som 50 procent och att hela minskningen innebär besparingar, oftast både för den enskilde och för samhället och även på kort sikt. Vi behöver smartare hus, effektivare transportsystem, moderna tillverkningsprocesser och genomtänkt uppvärmning.

Utifrån den kunskap vi har i dag vore det möjligt att avveckla kärnkraften till 2030. Det kräver inte heller några omvälvande reformer. Det räcker om takten i effektivisering håller en sådan nivå som EU har beslutat om, samtidigt som utbyggnaden av förnybar energi återställs till den nivå som den hade 1970–2010.

För att nå 100 procent förnybart krävs samarbete mellan forskning, industri, företag och politik – för att utveckla den moderna tekniken och för att gemensamt utforma verktyg för omställningen.

Miljöpartiet ser också behovet av ett folkligt engagemang. Att kunna läsa av sin elmätare och elpriset kontinuerligt skulle göra att många anpassade sin användning av el till tider då elen är billigast. Det skulle få positiva effekter för både konsumenten och för samhället som inte behöver använda lika mycket dyr och smutsig reservkraft eller importerad el. På samma sätt tror vi att många skulle vilja producera egen el med solcellspaneler eller små vindkraftverk om de kunde sälja överskottet till elnätet och veta att de fick rimlig ersättning. I flera andra länder finns så kallade inmatningslagar, lagstiftning som innebär att alla har rätt att sälja el till nätet, vilket kombineras med ett garanterat pris för den som säljer el till nätet. I Tyskland äger två miljoner människor sin egen elproduktion.

Erfarenheter från resten av världen visar att en omställning mot förnybart är både möjlig och önskvärd. Det är dags att även Sverige omprövar kärnkraften. Ett helt förnybart energisystem är nödvändigt för både miljön och plånboken.

Lise Nordin är riksdagsledamot för Miljöpartiet och energipolitisk talesperson.